Ni vet när man var sådär liten förut, kommer ni ihåg hur ont det gjorde att tappa bort något man tyckte om? Kan ni minnas hur ledsen man blev när ens favorit-docka försvann?
Tänk att det fortfarande kan göra lika ont att förlora någonting. Samma känsla, men det som man förlorat är så mycket mer annorlunda nu.
Och vet ni? Jag har förlorat. För mycket och för stort.